Övriga miljöer med kulturvärde
Nedan följer några miljöer som bedömts vara av kulturvärde eftersom de tydligt återspeglar ett viktigt kulturhistoriskt sammanhang i Noret.
.JPG)
Järnvägsmagasin, Noret 59:2 respektive Noret 62:53. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Totalt fyra före detta järnvägsmagasin ligger längs med järnvägen. De två nordligaste ligger på de berörda fastigheterna.
Historik
Magasinet på Noret 59:2 är troligen uppfört i samband med järnvägens ankomst till Leksand 1914. Byggnaden var godsmagasin för Södra Dalarnas Järnvägsaktiebolag. År 1942 byggdes magasinet till något. Byggnaden stod ursprungligen på plintar. Befintliga entréer, portar och fönster är på de ursprungliga portarnas plats.
Magasinet på Noret 62:53 är före detta Konsums varumagasin, det så kalllade »Rikslagret«. Den äldsta delen av byggnaden är den smalare delen med gavel söderut. Byggnadens läge beror på att det drogs ett stickspår norrifrån snett och byggnaden uppfördes parallellt med stickspåret. Den nordligaste delen av denna byggnadskropp är uppfört som magasin någon gång mellan 1914 och 1933. Leksands Konsumentförening har troligen uppfört magasinet
från första början. År 1934 lät föreningen förlänga magasinet söderut efter ritningar av arkitekt Eskil Sundahl vid Kooperativa Förbundets arkitektkontor.
År 1941 inreddes kontorslokaler vid magasinet. Magasinet byggdes antingen då eller senare till med en större byggnadskropp i vinkel mot den äldre magasinsdelen.
Mitt emot på andra sidan Stationsgatan lät Konsumentföreningen 1945 uppföra ett tvätteri efter ritningar av arkitekt Seth Torné vid Kooperativa Förbundets arkitektkontor. Tvätteriet revs på 1980–talet.
De sydligare belägna magasinen består av norrifrån räknat Leksands Handels AB magasin uppfört 1936. Den sydligare av de två är troligen det magasin som Langes järnhandel lät uppföra 1939 efter ritningar av Erik Hansson.
Magasinet var avsett för upplag av koks samt för Langes järnhandel. Stommen utgjordes av en gammal timmerlada och entreprenör var Juvas Olof Carlsson. Byggnadsnämnden ansåg det mycket viktigt att höjd och taklutning var lika som angränsande magasin för att erhålla en estetiskt tilltalande helhetsverkan för denna del av stadsbilden. Magasinet var så gott som oförändrat in på 2000–talet varefter det på senare tid helt har byggts om.
Sammanhang: Det tidiga industrisamhället förändrar.
Torget
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Tregården 11. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Huset är uppfört före 1906. År 1954 byggdes huset om.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Prinsen 19. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Gården är uppförd före 1906.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
Lundstäkten 13. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1977
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
Göstas 18 och 19. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Martin Wallberg
Byggår: 1965
Martin Wallberg grundade och drev Elo Duvnäs AB som tillverkade elinstallationsprodukter.
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
Flitten 1, Flittens eller Flitt Daniels. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Gården är uppförd vid Östra vägen eller Sjukstugevägen (senare Hantverkaregatan) i slutet av 1800–talet av soldaten Flitt Daniel, soldat vid Leksands kompani. Marken var en del av Storåkern.
Sammanhang: Timmerhuskulturen.
.JPG)
Lekattbacken 10. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: C. F. Berglund
Byggår: 1920
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Skogskanten 15, Furuliden. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Byggmästare Olof Johansson, tillbyggnaden
Byggår: Omkring 1910, tillbyggnaden 1961
Pensionat och hotell från början av 1900–talet. Namnet anspelar på barrskogen. Under decennierna kring år 1900 ansågs luften i barrskogar vara bra för hälsan varför vilo– och hälsohem, pensionat med mera ofta anlades i anslutning till barrskogar. Vid tiden för tillbyggnaden drevs rörelsen av byggmästare Olof Johansson. Omkring 1990–talet blev anläggningen flyktingförläggning och sedan förskola.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
Furan 5. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Börje Lundmark
Byggår: 1954–1955
Sammanhang: Modernistiska timmervillor. Turism, nationalromantik och dalaromantik.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Tallen 2. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Lennart Möller
Byggår: 1963
Lennart Möller kom till Leksand för att som rektor bygga upp yrkesskolan.
Sammanhang: Modernistiska timmerhus.
.JPG)
More 2. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1922
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
.JPG)
Österåkern 8. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: Eventuellt 1951.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Sandgärdet 6, Uhrdins. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
En uppgift gör gällande att huset flyttades från Hjortnäs omkring år 1890. Till 1921 bodde missionspastor Palmqvist på gården. Han hade också bokbindarverkstad på gården. Åren 1921–1947 beboddes gården av familjen Sam Uhrdin d.ä. samt någon tid av sonen, konstnären Sam Uhrdin d.y. Sam Uhrdin d.ä. var född 1864 och kom från Vikarbyn i Rättvik.
Namnet Uhrdin är taget efter gårdsnamnet Ur. Sam Uhrdin var målarmästare och dekorationsmålare. Han var ofta anlitad av möbelverkstaden Andersson & Norman för att måla deras dalmålade möbler.
Sammanhang: Turism, nationalromantik och dalaromantik.
.JPG)
Hagbacken 8-16. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
9 radhus
Byggår: 1972–1973
Arkitekt: Åke Temnerud arkitektkontor
På platsen låg Gropgården som troligen uppfördes på 1800–talet. På gården fanns flera kyrkstallar. Bröderna Grop Per och Erik Persson var i början av 1900–talet skickliga stenhuggare och gjorde grunden till Leksands tingshus 1918. Gården revs i slutet av 1960–talet då stadsplaneringen av området redan påbörjats med övervägagen om att bygga radhus. Arkitekt Åke Temnerud i Borlänge började 1971 att rita på husen.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Täppan 8. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Anna Lehnberg
Arkitekt: AB Svenska Trähus, Stockholm
Byggår: 1947–1948
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
Skogen 8. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB.
Byggår: kring 1961
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Limhagen 27, Larshansgården. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Anders Fredrik Eriksson Larshans
Byggår: 1924 A. F. Larshans var målarmästare.
Sammanhang: Municipalsamhället, trädgårdsstaden och tidigt villabyggande.
Tibblegärdet 14 och 15. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Två kedjehus.
Byggherrar: Oskar Elofs respektive Tore Sellner
Byggår: 1956
Oskar »Pyret« Elofs, (1913–1993), arbetade på Norsbro sågverk och var tillsammans med brodern Gunnar »Gunken« Elofs (1911–?), som också arbetade på sågverket, drivande i att hockey började spelas i Leksand i mitten av 1930–talet. Oskar Elofs blev senare brandchef i Leksand.Tore Sellner var elektriker.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
.JPG)
Troilius 9. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggherre: Sven Hedlund
Arkitekt: Arkitekt Åke Sjöman
Byggår: Omkring år 1959
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
Byggmästaren 14. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Byggår: 1965
Fastigheten hade tidigare beteckningen Kilen 2.
Sammanhang: 1900-talets tätortsutveckling och modernism på Noret.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: