Landgårds, Fiskgårdarna 17
Bostadshus i två våningar med tillhörande gårdshus i öster. Bostadshuset moderniserades sannolikt kring 1900-talets mitt. Byggnaden har delvis renoverats i en stil som återknyter till den snickarglädjestil som byggnaden ursprungligen uppfördes i.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Landgårds, Fiskgårdarna 17
Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)
Byggår: 1910-talet
Placering och översiktlig beskrivning
Bostadshus i två våningar samt tillhörande gårdshus i öster. I väster finns Flygars, i öster Fisk Lassas, i söder Sammilsdal och i norr småhusbebyggelse i kvarteret Fiskgårdarna, samt Fiskes.
Bostadshuset har en tydlig vinkelform som gjorts kvadratisk genom en framträdande utbyggd veranda, som också är byggnadens ingång, i byggnadens sydvästra hörn. Formen är nära identisk med bostadshuset på Flygars. Byggnadens fasad utgörs mot söder av liggande och stående gul fasspontpanel som avdelas med midjeband mellan våningarna och som en bröstning på bottenvåningen. Övriga fasader har blekt gul fjällpanel, sannolikt tillkommen kring 1900–talets mitt. Byggnadens knutbrädor, vindskivor och fönsteromfattningar är vita. Beträffande fönster förekommer dels vissa flaggfönster, dels vissa perspektivfönster.
Byggnaden kröns av ett brant sadeltak med tvåkupig tegeltäckning. Ovanpå finns en smal utkragad skorsten. I gaveln mot söder finns en enkel dekoration av träbalkar. Byggnadens vindskivor är sågade i mönster efter takteglet och har dropplister med sågtandsform. I takutsprånget finns synliga taktassar. Gårdshuset i öster är en långsmal enkel byggnad med ljusgul fjällpanel sannolikt tillkommen kring 1900–talets mitt. Byggnaden kröns av ett sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning med en tegelskorsten med utkragning ovantill. I söder finns en vit garageport av en typ som var vanlig kring 1900–talets mitt.
Miljö och omgivning
Byggnaden står på en långsmal tomt som omgärdas av en häck. Mot Parkgatan finns en öppning med grindstolpar i granit. Gården intill Landgårds – Flygars, innefattar ett snarlikt bostadshus med samma form som Landgårds.
Arkitekturstil
Bostadshuset moderniserades sannolikt med ny panel och nya fönster kring 1900–talets mitt. Idag har byggnaden delvis renoverats i en stil som återknyter till den snickarglädjestil som byggnaden ursprungligen uppfördes i.
Utmärkande detaljer
Byggnadens form och branta takvinkel. De sågade vindskivorna med sågtandsformade dropplister och gaveldekorationer. Synliga taktassar.
Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick
Byggnadens form och detaljer i anslutning till taket.
Historik
Platsen var på 1820–talet åkermark, som benämndes Tronsgärdet. Byggnaden är uppförd mellan 1906 och 1918, troligen på 1910–talet. Ägare under en längre period var Daniel Landgård, men om en Landgård uppfört byggnaden bör det ha varit en äldre generation.
Värdebeskrivning
Landgårds har ett kulturvärde. Byggnaden är tillsammans med det snarlika huset på granngården, Fiskgårdarna 16, ett välbevarat uttryck för ett nationalromantiskt inspirerat villaideal med fasader i omväxlande stående och liggande spontpanel, högresta och branta takfall täckta av tegelpannor och vitmålade fönster. Huset samspelar förhållandevis väl i skala och material med såväl municipalsamhällets egnahems– och trädgårdsstadsidéer som äldre miljöer från Norets bondby, exempelvis Fiskgårdarna. Angående trädgårdsstadsidealet återspeglas det tydligast genom byggnadens placering mitt på tomten. Tanken om trädgårdsstaden syftade till att i motsats till tanken om den slutna stenstaden skapa och främja områden där gaturummen upplevdes som öppna, grönskande och med variationsrikedom. Som ett led i detta placerades byggnaderna ofta indragna från gatulinjen och utrymmet däremellan fylldes med växtlighet.
Värden/var varsam med – Bostadshus:
- Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintlig skorsten. Befintlig utformning beträffande vindskivor. Befintliga gaveldekorationer. Takutsprångets utformning med synliga taktassar.
Värden/var varsam med – Gårdshus och trädgård:
- Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintlig skorsten.
- Befintliga äldre dörrar och fönster.
- Befintliga grindstolpar i granit.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: