Hoppa till innehåll Hoppa till meny
Logo
Öppna sök Sök
Öppna sök Sök

Kyrkstall, Lundstäkten 15

En liten timmerbyggnad i hörnet Gropgatan – Hjortnäsvägen, något indragen från Gropgatan. Längs Hjortnäsvägen är huset tillbyggt i vinkel med en byggnadskropp klädd med lockpanel.

Det före detta kyrkstallet från korsningen mellan Gropgatan–Hjortnäsvägen.

Det före detta kyrkstallet från korsningen mellan Gropgatan–Hjortnäsvägen. Byggnaden är en av mycket få kvarvarande kyrkstallar på Noret. Vid storskiftet, som inträffade under 1820–talet, fanns över hundra sådana byggnader på Noret. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Före detta kyrkstall, Lundstäkten 15

Placering och översiktlig beskrivning

En liten timmerbyggnad i hörnet Gropgatan – Hjortnäsvägen, något indragen från Gropgatan. Längs Hjortnäsvägen är huset tillbyggt i vinkel med en byggnadskropp klädd med lockpanel. Byggnaden är inredd till bostadslägenhet. Hela byggnaden är rödfärgad och har ett sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. Fönstren är mindre tvåluftsfönster varav några har två mindre rutor med spröjs i varje båge. Fönsterfodren är färgsatta i blått eller i grå umbra. Byggnadskroppen i timmer, längst västerut längs med Gropgatan har en gång varit ett kyrkstall. Byggnaden är ett av två bevarade kyrkstall i Leksand. Timmerstommen kan vara av hög ålder och från början möjligen rundtimrad. Senare har stommen slätbilats, höjts med några stockvarv och möjligen omknutats.

Arkitekturstil

Byggnaden är en del av den äldre timmerhuskulturen.

Historik

Kyrkstallar förekom vid Leksands kyrka under lång tid och användes särskilt av de byar som inte färdades med kyrkbåt till kyrkan. Det vill säga företrädesvis byarna som inte låg längs vattenvägarna. På storskifteskartan från 1819–1826 finns över etthundra kyrkstallar utritade. De nämns i reseskildringar från 1800–talet. På en karta över Norets by och de ecklesiastiska boställena uppritade av kommissionslantmätare O. Bergström 1902–03 finns ännu c:a 50 kyrkstallar kvar längs Rättviksvägen och nuvarande Klockaregatan. Under åren närmast därefter, och allra senast under krigsåren 1939–1945 då efterfrågan på ved var stor, försvann del flesta stallen. Ett stall flyttades under en tid till norra Leksand men flyttades tillbaka till kyrkomiljön på 1970–talet. Det aktuella stallet vid Gropgatan inreddes så småningom till bostadslägenhet.

Värdebeskrivning

Kyrkstallet på Lundstäkten 15 har särskilt kulturvärde och berättar om bondesamhällets Leksand och den betydelse som kyrkan och kyrkplatsen hade i folklivet. Mer konkret berättar stallet om hur man förr färdades med häst till kyrkan och hur stallet även användes inte bara för stallning av djur utan även för att göra sig i ordning inför kyrkobesöket.

Värden/var varsam med:

  • Den gamla timmerstommens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel.
  • Befintliga timmerfasader. Befintlig utformning rörande lockpanel samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
  • Befintlig utformning rörande fönster.
  • Befintlig faluröd färgsättning.

Karta över kulturmiljöer

I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.

  • I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
  • Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
  • Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
  • I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.

Teckenförklaring till kartan

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Viktigt om bedömningar

Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.

De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.

Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverkets PBL Kunskapsbanken Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: