Kvarteret Olshans, Olshans 15
Fem flerbostadshus med gavlarna parallella med Siljansvägen. Husen är byggda i två våningar med källare och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kvarteret Olshans, Olshans 15
Byggherre: Stiftelsen Hyreshus, nuvarande Leksandsbostäder
Entreprenör: Byggmästare Olof Bröms för två av husen, Fackföreningarnas byggnadsproduktion (BPA) i Falun för tre av husen
Arkitekt: Distriktsarkitekt Erik Wåhlin
Byggår: 1951–52
Placering och översiktlig beskrivning
Fem flerbostadshus med gavlarna parallella med Siljansvägen. Husen är byggda i två våningar med källare och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Mitt på varje tak finns en funktionalistisk enkelt utformad skorstensmur. Samtliga hus har genomfärgad fasadputs av varumärket Terrasit. Alla husen har på väggen mot söder och placerade ut mot gavlarna fyra indragna balkonger med fronter av mörkgrå korrugerad plåt. De två husen närmast Lekattvägen har rosa fasadputs, burspråk i hela fasadens höjd närmast balkongerna samt ett franskt fönster mot söder på vardera våningen. De tre husen närmast Nygatan i söder har gul fasadputs och garage i källarplan. Portarna har genomgående murade omfattningar av gult tegel i rullskift liksom fönster i trapphus ovanför portarna. Portarna skyddas av mindre, flacka skärmtak. Dörrarna är bytta på senare tid mot dörrar av bruneloxerad aluminium. Fönstren, som har bytts på senare tid, är antingen tvåluftsfönster eller enluftsfönster i tre olika storlekar. Samtliga fönster har omfattningar som ursprungligen kan ha varit vitmålade. Garageportar är V–formade, har karosseripanel och är målade i ljusgrå kulör. Även källardörrar har ljusgrå karosseripanel. Källarfönstren har en eller två lufter. Källarvåning och sockel är gråmålade. Framför några av husen står små byggnader av trä från senare tid, sannolikt soprum.
Arkitekturstil
Husen är utförda i en lågmäld och sparsmakad modernism med inslag från traditionellt byggnadsskick såsom sadeltak.
Historik
Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Pigåkern.
I Leksand hade kommunen för att få fart på bostadsbyggandet i december 1949 bildat Stiftelsen Hyreshus. Det nya allmännyttiga företaget demonstrerade hösten 1950 sitt första byggprojekt, fem hyreshus i kvarteret Olshans i Leksands–Noret. Husen, som placerades förskjutna i förhållande till varandra, byggdes i två våningar med rosa– respektive gulfärgade fasader av terrasitputs och stod inflyttningsklara 1952. Husen byggdes i två etapper: Tre av husen byggdes av Fackföreningarnas Byggnadsproduktion (BPA) i Falun i och två av byggmästare Olof Bröms från Leksand. För ritningarna svarade den tidigare chefsarkitekten vid Svenska Riksbyggen, Erik Wåhlin (1906–1984), som från 1949 var ny distriktsarkitekt i Leksands–Norets respektive Rättviks municipalsamhällen samt i Gagnefs, Leksands och Rättviks kommuner. Wåhlins kontor var placerat i Leksand.
Husens yttervägar är gjorda av murblock av lättbetong, Siporex byggnadsblock tillverkade i Dalby i Skåne. Interiört var exempelvis innerväggar av Vibrexit, en form av lättbetong. Fönsterbänkarna av marmor.
Värdebeskrivning
Flerbostadshusen i kvarteret Olshans har kulturvärde och berättar om hur efterkrigstidens statliga bostadspolitik formades på en mindre ort i Dalarna. Husen är i skala, höjd och volym anpassade till den traditionella bebyggelsen.
Värden/var varsam med:
- Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning av taktäckning med tvåkupigt lertegel.
- Befintliga utformning rörande fasader med genomfärgad terrasitputs, befintlig fasadkomposition med indragna balkonger, förekommande franska fönster samt befintlig fönstersättning. Befintliga skorstensmurar.
- Befintlig utformning rörande fönster, port– och fönsteromfattningar, balkongfronter, källardörrar och v–formade garageportar.
- Befintlig färgsättning av fasader i gul eller rosa genomfärgad puts, vit färgsättning rörande fönster, fönsteromfattningar och vindskivor, källarvåningar i grå färgsättning, garageportar i mörkgrå färgsättning, balkongfronter i mörkgrå färgsättning.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: