Klockargården, Klockaren 15
Klockargården är en av flera kyrkligt anknutna byggnader på Kyrkudden. Byggnaden är en salsbyggnad i timmer om 1 och ½ våning, inklädd i en ljusgul oljemålad locklistpanel.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Klockargården, Klockaren 15
Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)
Placering och översiktlig beskrivning
Klockargården är en salsbyggnad i timmer om 1 och ½ våning. Byggnaden är inklädd i en ljusgul oljemålad locklistpanel som också är kilsågad. Byggnaden vilar på en sockel i natursten, och kröns av ett flackt sadeltak som är täckt av enkupigt taktegel. Ovanpå finns enkla lätt utkragade skorstenar i tegel. På övervåningen finns också stora takkupor ovan byggnadens mitt. Mot söder finns en framträdande farstukvist med valmat pulpettak.
Farstukvisten dekoreras av en dropplist, men har i övrigt en genomgående enkel utformning. Väggen bakom farstukvisten är pariserblå, och övriga detaljer vita eller ljust gula. Ytterdörren utgörs av en parspegeldörr med komplext spröjsade glasrutor i övre speglarna. De flesta av byggnadens fönster är stående tvåluftsfönster där varje båge har två stående glasrutor som avdelas av en enkel spröjs. Samtliga fönster och fönsteromfattningar är målade i ljust gråvit färg, möjligen grön umbra. Byggnaden är belägen norr om Kyrkvallen, och öster om kyrkogården. I sydväst finns kyrkogårdsexpeditionens byggnader.
Miljö och omgivning
Byggnaden är en av flera kyrkligt anknutna byggnader på Kyrkudden. Byggnaden omgärdas av en trädgård med rik växtlighet, bland annat i form av flera äldre björkar. Gården omgärdas av delvis av staket, i norr i form av ett ålderdomligare rött spjälstaket. Ingången till tomten från söder markeras av granitpelare som tillsammans bildar en tredelad grindport. Klockargårdens farstukvist ligger i linje med den tredelade grindporten, ger ett monumentalt intryck.
Arkitekturstil
Byggnaden är inte tydligt anknuten till någon särskild arkitekturstil. Det är dock nämnvärt att huset är en gammal salsbyggnad (byggnad med sexdelad plan), vilket är förhållandevis ovanligt i Leksand. Byggnadstypen började förekomma under 1600–talet och användes bland annat vid uppförandet av prästgårdar och officersboställen under 1700–talet. Kaptensgården i Tibble är ett annat exempel på en äldre salsbyggnad i Leksand.
Utmärkande detaljer
Farstukvisten, den kilsågade locklistpanelen, fönstren om ursprungliga eftersom de bär en form som är ovanlig bland äldre fönster.
Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick
Byggnaden är i sin helhet förhållandevis välbevarad. Takkuporna på byggnadens övervåning är dock tillkomna senare, och fönstren är eventuellt utbytta.
Historik
År 1826 bestod »Klåckarebostället« av en kringbyggd gård med kryddgård och ekonomibyggnader. En flygelbyggnad flyttades till Hagbacken omkring sekelskiftet år 1900 och bryggstugan fungerade under åren efter sekelskiftet som annex till Gästis. Fram till 2010-talet fungerade Klockargården som tjänstebostad för församlingens organist.
Värdebeskrivning
Klockargården har särskilt kulturvärde. Anläggningen är ett av de boställen tillhörande kyrkoväsendet och kan därigenom berätta om klockarnas liv och villkor i äldre tider.
Byggnaden är liksom prostgården uppförd med salsplan, men dock senare i tiden. Den för Leksandsbygden ovanliga och stora byggnadstypen hjälper till att utmärka Kyrkudden som en speciell, storskalig och påkostad plats annorlunda byarna.
Värden/var varsam med:
- Byggnadens befintliga stomme, planlösning, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Byggnadens befintliga fasad i form av kilsågad oljemålad locklistpanel.
- Byggnadens befintliga färgsättning, ljust gul med ljust grå dörrar, fönster och fönsteromfattningar. Pariserblå fasad vid farstukvisten.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial.
- Befintlig skorsten i tegel.
- Befintlig grundmur i huggen granit.
- Befintlig utformning beträffande fönster och fönstersättning. Befintliga äldre träfönster.
- Befintliga ytterdörrar.
- Befintlig farstukvist.
- Befintlig utformning beträffande spjälstaketet vid norra tomtgränsen.
- Befintliga grindpelare i granit vid gårdens entré.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: