Grönstedt 12
En mindre gård med ett större bostadshus i korsplansstil i gatuliv och ett mindre gårdshus.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Grönstedt 12
Placering och översiktlig beskrivning
En mindre gård med ett större bostadshus i korsplansstil i gatuliv och ett mindre gårdshus. Båda byggnaderna placerade mot norra tomtgränsen. Huset på gården har likheter med en parstuga. Övervåningen har fullstora flaggpostfönster på gavel och på långsidan varvid taket höjts ovanför fönstren. Ytterdörren har en inbyggd farstukvist med pulpettak. Ytterligare en ingångsdörr på framsidan har ett enkelt skärmtak. Gårdshuset har rödfärgad liggande spontpanel.
Arkitekturstil
Det större bostadshuset är i korsplansutförande medan det mindre gårdshuset liknar en parstuga, som delvis omändrats.
Historik
Vid storskiftet 1891–1826 fanns här Byåkern. Bostadshuset mot Hantverkaregatan uppfördes 1907 av glasmästare Petters Per Hansson från Ytteråkerö vilken köpt tomten av sadelmakare Jonsson. »Petters far« var då Norets ende glasmästare och hade som specialité blyinfattade rutor. Ovanpå glasmästeriet bodde en tid skräddarmästare Stenholtz. På tomten uppförde »Petters far« ett gårdshus som ursprungligen hade verandafönster i kulörta fönsterglas. Gårdshuset hyrdes oftast ut, bland annat till en Pipar Olle som ordnade auktioner med gamla saker.
Rörelsen övertogs senare av Stenbacks som gått i lära hos »Petters far«. Stenback flyttade senare glasmästeriet till Åkerö längs Järnavägen.
Bostadshuset mot gatan var ursprungligen klätt med ljusgul liggande och stående spontpanel men tilläggsisolerades i slutet av 1970–talet och kläddes med rödfärgad stående lockpanel. Fönstren flyttades inte ut till nya fasadlivet.
Värdebeskrivning
Gårdshuset har kulturvärde och berättar om den expansion med mindre gårdar med hantverksrörelser som särskilt vid Hantverkaregatan etablerades kring sekelskiftet år 1900.
Värden/var varsam med:
- Gårdshusets befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel respektive plåt på fönsterkupor. Befintliga skorstenar.
- Befintlig utformning rörande fasader med liggande spontpanel, befintlig fasadkomposition med, förhöjda tak ovan framsidans fönster på övervåningen samt fönstersättning.
- Befintlig utformning rörande fönster med fönsteromfattningar samt inbyggd farstukvist med pulpettak.
- Befintlig färgsättning av fasader i faluröd slamfärg, vit färgsättning rörande fönster, vindskivor och knutbrädor.
Karta över kulturmiljöer
I kartan kan du ta del av rapporterna för de olika byarna eller områdena. Du kan även se rekommendationer och riktlinjer genom att söka efter en fastighet eller leta dig fram i kartan.
- I nedre högra hörnet kan du välja vilka kartlager som du vill se. Du kan välja att visa ett eller flera lager samtidigt.
- Verktygen till vänster använder du för att till exempel zooma in eller ut och för att mäta avstånd.
- Överst i kartan finns en sökruta. Här kan du söka efter en specifik adress eller fastighet.
- I det övre högra hörnet finns verktyg som du kan använda för att spara, skriva ut eller dela kartan.
Teckenförklaring till kartan
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbrukslandskapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.
Viktigt om bedömningar
Den inventering som ligger till grund för detta kulturmiljöprogram är översiktlig och inkluderar i detalj endast den bebyggelse som bedömts som välbevarad, och/eller representativ för en berättelse som är viktig eller framträdande i Leksands kommun.
De värden som listas på hemsidan och i rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Prövningen av de kulturvärden som konstateras i förhållande till en given förändringsprocess sköts av kommunen i exempelvis bygglovsärenden eller detaljplanering. Kommunen är enligt Plan och bygglagen (2010:900) den part som är ansvarig för att göra avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Du kan läsa mer om planeringsprocessen och avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i Plan och bygglagen, eller på Boverkets hemsida PBL Kunskapsbanken, där lagen förklaras mer ingående och tydligt i sitt sammanhang.
Plan och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sidan uppdaterad: