"Allt vi gör har en koppling till klimatet"

Att arbeta aktivt med klimatanpassning och klimatpåverkan är en nödvändighet för ett miljömässigt hållbart Leksand. Arbetet med klimatanpassning i samhällsplaneringen tar avstamp i kommunens översiktsplan. I den står bland annat; ”Med pågående klimatförändringar beräknas risker för översvämningar samt ras och skyfall att öka. För tätorter som ligger intill vattendrag blir det av särskild vikt att inkludera klimatrelaterade risker och klimatanpassningar i samhällsplaneringen”.

– ­Arbetet börjar på en strategisk nivå i kommunens översiktsplan där exempelvis hänsyn har tagits till risker för översvämning, ras och skred när områden för nya bostäder pekats ut. Vi vet även hur viktig naturen är för att motverka klimatriskerna och tänker därför i stora perspektiv och värnar de gröna miljöerna i samband med översiktsplanen, säger Anna Ograhn, stadsarkitekt.

Risken för värmebölja och torka ska minimeras genom att planera för gröna ytor, växtlighet och vatten. Dagvattenhantering är en viktig del av arbetet för att förhindra översvämningar. Gröna ytor som planteringar fördröjer och tar upp vatten om det kommer mycket regn.

– Vi måste tänka till när vi gör saker i stadsmiljö. Vi kan inte bara asfaltera allt för att det är enkelt att sköta, utan det är oerhört viktigt med växter, buskar och träd som tar upp vatten och ger skugga. Blommande växter ger också mycket värde, säger Anna.

Torget i centrala Leksand är ett tydligt exempel på en stor asfalterad yta där regnvatten leds till planteringar runtom. Stenmagasin under marken fördröjer vattnet så att det inte forsar vidare och ger även vatten till växterna.

Ett samarbete mellan Leksands kommun och Team Utemiljö på Leksandsbostäder

Jobbet med att ta hand om växtligheten gör Team Utemiljö på Leksandsbostäder. På förvaltningsuppdrag av kommunen har de fått förtroende att sköta om allt ifrån planterade blommor, perenna rabatter, buskar, parker till gräsmattor bland annat. Här ingår planteringarna runt torget. Utemiljö klipper alla gröna ytor och gräsmattor, samt trimmar och håller stigar öppna på kommunens mark.

– Samarbetet mellan oss fungerar väldigt bra, för vi förstår våra olika roller och vi bidrar alla med vårt stora intresse och kunskap för att Leksand ska upplevas som välkomnande och välskött, säger Sofia Sjögren, utemiljöchef på Leksandsbostäder.

Närmsta beställare i uppdraget är kommunekolog Åsa Rydell och Erik Nordkvist, skog- och naturvårdsförvaltare på Leksands kommun.

– Vi hjälps åt. Det viktigaste av allt är att dialogen funkar, annars faller allt mellan stolarna, säger Emil Skantz, gata/parkarbetare på team Utemiljö.

Kommunen äger väldigt stora gröna ytor som betesputsas, som gammal åkermark. Nere vid Limsjön betar 17 Highland Cattle-kor – ”Ko-llegorna”. Deras uppgift är att hålla miljön öppen, vilket också berikar fågellivet. Team Utemiljö tar även hand om dem.

Ett annat ansvarsområde är Solvändan. Dalälven är känslig för ras och skred och ett sätt att motarbeta det är med hjälp av vegetation, buskar och träd i närheten. Rötterna binder jorden och förhindrar ras. Utemiljö har därför planterat buskar längs med älven både vid Solvändan och på Åkerösidan för att fästa marken.

Några andra områden i kommunen där marken är känslig är Tibble, Västanvik och Romma. Här är det extra viktigt att markägare inte avverkar för mycket skog, då det ökar risken för ras och skred.

– Det hänger så mycket ihop. Skogen tar hand om vattnet, men avverkar man för mycket så forsar det, säger Anna.

Vikten av variation för en motståndskraftig natur

Åsa Rydell jobbar med naturvård på kommunen. Hon har arbetat i många år för att informera och skydda naturen och för att locka ut människor att uppleva och lära sig. Hon nämner vikten av resiliens i naturen, förmågan att stå emot förändringar. För att få en natur som är resilient och motståndskraftig behöver den vara varierad.

– En rik natur står emot på ett helt annat sätt. I ett fungerande ekosystem med många arter och stor variation finns det förutsättningar att klara väder- och temperaturförändringar, säger Åsa.

Den biologiska mångfalden spelar stor roll, därför är det viktigt att värna den. En del i det är att satsa på ängsytor.

– Allt vi gör har en koppling till klimatet. Vi har i många år jobbat med att uppmuntra till äng i stället för gräsmatta. Vi har försökt förklara hur viktigt och värdefullt det är att det får blomma. Låt det blomma! Det är så mycket liv som har nytta av det. I en välklippt gräsmatta utan blommor finns inte mat för våra insekter.

Åsa och Erik gör inventeringar av eventuella ängsytor som Emil och hans team på Utemiljö utvärderar för att se om de fungerar i praktiken. De sköter sedan om ytorna.

Vikten av variation gäller även för skogen. En blandad skog är som bäst lämpad för att stå emot ett klimat som förändras.

– När vi pratar klimatanpassning finns mycket av problematiken kring träslaget gran. Vi försöker avveckla de skogarna och planterar annan typ av skog, löv- och blandskog, som är mer tålig mot ett förändrat klimat, säger Erik Nordkvist. Skog har långa omloppscykler och hur skogarna sköttes för kanske 100 år tillbaka får vi ta konsekvenserna av nu.

Under en period planterades mycket gran som är känslig för varmare klimat. Detta ledde till att mycket av den dog under den varma sommaren 2018. I exempelvis Limhagen har insatser gjorts för att öppna upp för löv- och blandskog.

– Självklart kan gran även finnas i blandskogar, men dör granen i en blandskog så har man andra träslag i bestånden som kan ta vid. Det riskerar inte att bli ett område med bara döda träd som är risken i ett rent granbestånd, säger Erik.

Åsa stämmer in.

– När alla granar är lika gamla och lika stora blir det utsatt vid angrepp. Det blir som granåkrar, kan man säga. Det finns ingen variation alls. Det gäller allt som bara är lika, när vi ställer om naturen till något vi tycker är ekonomiskt bra.

Leksands kommun har antagit ett skogsprogram som talar om hur kommunens skogar ska skötas. Kommunen strävar efter variationsrikedom på arter och ålder samt att gynna mångfald.

Arbetet med invasiva arter

Ett hot mot variationen är invasiva växter, något kommunen jobbar mycket med.

– De tar över om vi inte gör något. Då får vi inte mångfalden som är så viktig utifrån så många aspekter, säger Anna.

Inför varje säsong görs en avstämning om läget mellan Åsa, Erik och team Utemiljö, som utför den praktiska delen av bekämpningen. Avstämningar görs sen kontinuerligt om någonting händer under säsongen.

– Då vet vi vad vi behöver jobba med, säger Sofia. Vi har jobbat systematiskt de senaste åren och ligger man på ytorna blir det färre och färre invasiva växter.

Planeringen av nya bostadsområdet Lummerhöjden ur ett miljöperspektiv

Bostadsområdet Lummerhöjden har planerats utifrån platsens förutsättningar.

– Vi har tittat på var det finns lågpunkter naturligt där vattnet kommer samlas. Då har vi valt att inte bygga precis där, utan spara det som grönområden för att bäst ta hand om dagvattnet, säger Anna.

I Lummerhöjden används öppna diken istället för nedgrävda trummor längs med vägarna. Dikena kan ta hand om mycket vattnet, medan trummor och rör lätt blir för små och svämmar över när det kommer skyfall och mycket regn. I området finns också natur nära, med skog lämnad mellan bostadsytorna.

– Det gäller att tänka utifrån det övergripande strategiska steget och tänka in det gröna i alla sammanhang. Sen att vi har med oss det hela vägen till att vi bebygger ett område, till att Sofia och teamet på Utemiljö ska kunna sköta det på ett bra sätt, avslutar Anna.

Utemiljö har varit med och lyssnat in under exploateringsfasen av Lummerhöjden, och har fått ge sina synpunkter ur ett skötselperspektiv.

– Lummerhöjden hamnar på vårt bord från nästa säsong. Det ska bli spännande, avslutar Sofia.